Igår vid 19.30 började Carolines värkar smyga sig på och kring 4-hugget imorse lämnade vi lilla Selma hos farmor för att sedan dra vidare till Ryhovs förlossningsavdelning. Det kändes märkligt och pirrigt att kliva in här igen efter snart fyra år. Rum 5 blev vårt. Värkarna kom tätare. Caroline var superduktig och jag var så imponerad över hennes förmåga att bita ihop och kämpa sig igenom de tuffa värkarna! Kl 11.29 tittade äntligen Melker ut, 3.910 g tung och 52 cm lång. Välskapt och alldeles underbar. Vilken lycka! Senare under eftermiddagen åkte jag och hämtade Selma som givetvis var jättenyfiken och omgående ville träffa sin alldeles egen lillebror. Att få se sin älskade lilla dotter stå där och sträcka sig efter sin brors lilla kind var en av höjdpunkterna under dagen. Hon kände sig - med all rätt - så nöjd, stor och stolt över att vara storasyrra. När vi satt där tillsammans alla fyra kändes det som att cirkeln var sluten. Nu är vi en familj med stort F och med en liten ursöt Melker!